Meny
Meny
Marie Niljungs föräldrar avslutade sina liv med bara några års mellanrum. Idag utbildar hon organisationer, chefer och HR-personal i suicidprevention – “psykisk livräddning” som hon kallar det.
– Alltför många jobbar sig sjuka och dör på olika sätt. Så att jobba med döden och försöka förhindra den – är inspirerande. För vad kan vara mer meningsfullt än att rädda liv?
Den psykiska ohälsan ökar lavinartat och är en av våra största utmaningar inom svenskt arbetsliv, då en skrämmande stor del av den kan härledas till överbelastning på arbetet. Ändå tar 62 procent av företagen tag i problemen när sjukskrivningen redan är ett faktum, enligt HR Barometern 2025 skriver HRnytt.se*.
Maries Niljungs mamma Kerstin tog sitt liv hösten 1997 och hennes pappa Sven, hösten 2006.
– Mamma gjorde sitt första försök redan 1993, under en utmattningsdepression. Även pappa drabbades av depressioner och fick diagnosen bipolär när han var 60 år. Men han var från en annan generation och var dålig på att ta emot hjälp. Idag vet vi mer. Kvinnor genomför ofta fler försök, medan män dör vid första försöket eftersom de använder mer drastiska metoder. Mansnormen spelar också roll, män ska klara sig själva. De allra flesta vill inte dö, men orkar inte leva, säger Marie Niljung.
Sin egen historia till trots är Marie Niljung otroligt färgstark, vital och sansad. Hon har en bakgrund inom HR med fokus på arbetsmiljö och rehabilitering, men kom 2014 i kontakt med organisationen Suicide Zero och valde att vända sitt trauma till någonting meningsfullt. Under en ledarskapsutbildning 2017 fick hon uppgiften att skriva ner sin livsmission:
– Jag ville förändra attityden kring psykisk ohälsa och rädda liv. Idag sker fyra fall av suicid om dagen och av dem har ungefär hälften en arbetsgivare. Det finns ett par samhällsaktörer som arbetar för att öka kunskapen kring detta stigma, men få med HR-kompetens.
Idag arbetar Marie Niljung som HR-konsult och föreläsare av suicidprevention och hållbar arbetsmiljö i sitt egna bolag Niljung Future för att kompetensutveckla och stötta bolag och organisationer. Dock använder hon hellre termer som “psykisk hälsa”, “psykologiska olycksfall” och “psykisk livräddning”.
– Att kunna HLR är ju en självklarhet. Samma sak borde det vara med psykisk livräddning. Alla borde få stöd i hur man kan agera som chef eller medarbetare, för suicidprevention handlar oftast om förhållandevis små insatser.
Källa: Försäkringskassan
Läs mer på Niljung Future
Följ Marie Niljung på Linkedin
*HRnytt.se (2023), 62 % av företagen agerar för sent vid psykisk ohälsa (hämtad 260323).
